oktober 2008


Det står väl ganska klart nu för de flesta att bostads- och aktiemarknaden i mångt och mycket har varit ett pyramidspel som bygger på att där ständigt finns någon som vill betala lite mer, helst genom lån med låga räntor. Alla som har tänkt att de köper en bostadsrätt och sen kan sälja den med vinst eller som har köpt en aktie och tänkt att den kan säljas med vinst har deltagit i pyramidspelet.

Genom att trissa upp priserna på bostäder och aktier har enorma förmögenheter byggts upp, trots att det i grunden handlar om samma bostad och samma aktie hela tiden. Många (speciellt olika slag av finansinstitut) har använt dessa fiktiva värden till att låna ännu mera och därmed investera ännu mera och därmed trissa upp priserna ännu mera och skapa värden som öppnar möjlighet att låna ännu mera pengar.

För uppenbarligen är det ju lättare att låna 5 miljoner om bostaden anses vara värd 5 miljoner än om den anses vara värd 2 miljoner.

Men allt bygger på att det finns någon som är beredd betala det högre priset och denna någon finns där bara om det finns ett förtroende att priserna fortsätter att stiga. Detta är pyramidspelets kärna.

Ingen vill sitta med svarte petter och vi människor är följa john-djur, dvs att majoriteten följer efter den sk trenden. Uppstår en obalans någonstans och man börjar tro på sjunkande trend är katastrofen där ganska snabbt. Ju fler som inte har råd att ta en förlust, desto snabbare går det eftersom fler och fler bara måste sälja. Till slut råkar de som tagit störst risker illa ut.

Vad som stör mig är att denna girighet har varit inbyggd i vartenda liten del utav samhället. Precis varenda människa typ deltar i pyramidspelet där många får lite, medan några få får enormt mycket. När allt nu rasar ihop går regeringar över hela världen in med enorma mängder pengar som de hoppas ska göra att folk återfår förtroendet för kapitalismen och pyramidspelet.

Svarte Petter ligger nu hos staten, dvs alla har fått den på sitt bord, även de som inte har deltagit i pyramidspelet. Vill det sig illa hjälpte inte det och därmed kan även de som deltagit i pyramidspelet få ett svarte petter kort till. Några få, oftast de som begrep pyramidspelets uppbyggnad kommer undan och har kvar sina förmögenheter.

Sen börjar pyramidspelet om från början, ty såhär kommer det vara sålänge kapitalismen bygger på girighetens principer och kanske är livet så grymt att detta är enda vägen. Visst fungerar det bra om bostäderna ständigt stiger i värde. Då har vi snart återigen lånemiljonärer i vart kvarter och alla tvingas ta större och större lån för att överhuvudtaget ha en bostad. Detta gynnar helt klart bankerna och finansspekulanterna som får oerhörda mängder pengar att leka med.

Vad som är lite märkligt i detta sammanhanget är att om tomater eller löner går upp i pris, då har det bidragit till inflation, men om bostäder och aktier går upp 10-20% om året i pris, då har det inte bidragit till inflation?

Mycket i klimatdebatten har handlat om att vi människor måste ändra livstil och satsa på att minska våra utsläpp. Redan den debatten har varit totalt meningslöst om man ser på hur stora utsläpp människan gör idag och kommande åren.

Jag tror att debatten istället måste fokusera på hur vi människor ska hantera klimatförändringarna istället för att diskutera hur vi stoppar dem. Jag är helt övertygad om att vi redan nått den gräns där naturen själv spär på ytterligare. Mycket utav de ämnen som så att säga värmer upp jorden finns bundet i permafrosten och enorma mängder släpps nu fritt när permafrosten tappar sitt grepp över stora delar av den tidigare frusna världen. Man kan säga att människan satte det i rullning, men nu rullar det på själv oavsett vad vi människor gör. Tittar man dessutom på hur dåligt vi människor klarar av att inte fortsätta bidra med utsläpp, så behövs det väl inte mer än 2 röda sekunder för att inse att de närmaste åren kommer innebära stora förändringar.

Enligt min mening är det där vi människor ska satsa krutet, hur vi kan möta och leva med förändringarna utan att det innebär mänskliga katastrofer.

Att spekulera i något där man hoppas på vinst varje år i ett tvåsiffrigt procenttal har varit ganska populärt under kapitalismens gyllene dagar. Har fungerat utmärkt när spekulationerna ständigt drivit upp priserna. Alla köper och alla tjänar på det att det blir dyrare hela tiden.

Populära objekt har varit bostäder och aktier. Främst för att där är det tillgången till kapital som styr vilket värde objektet har och förhoppningen om att värdet ska öka ytterligare, nästan ingenting annat. När det gäller bostäder har även de fattigaste fått tillgång till kapital i form av stora lån, många ggr i miljonbelopp som de i praktiken aldrig skulle kunnat spara ihop under sin livstid.

Stora värden utan förankring till verkligheten, som man har kunnat låna pengar till. Många smarta människor har i praktiken startat med 0 kr och snabbt byggt upp förmögenheter på miljontals kronor just genom spekulation där alla spekulanter hjälpt till att ständigt trissa upp priserna på objekten.

Men så går det plötsligt inte längre. Som alla pyramidspel så måste någon till slut förlora och när oron för att själv bli sittande med svarte petter blir större så börjar värdena på objekten att sjunka, eftersom fler och fler vill bli av med dem och satsa sina pengar på sk säkrare objekt.

I det läget är det lätt att raset börjar. Fler och fler som lånat till sig sina förmögenheter får svårt att klara av sina låneavtal, därav vad vi kallar för finanskris där bankerna står i centrum. Hur oerhört stora belopp det handlar om förstår man när 10% värdeminskning på aktier och bostäder genererar att staternas försök att hjälpa bankerna med hundratals, ja tusentals miljarder kronor ändå bara är en droppe i havet.

Där blottas även svagheten i systemet. När det går dåligt, då uppstår en dominoeffekt som slår ner även fungerande verksamheten och beloppen det är fråga om blir enorma.

Okey, om man spekulerar och det går ner att det bara påverkar de som spekulerat, men så är det inte. Speciellt bostäder är det ingen människa som klarar sig utan, därför slår bostadskriser väldigt hårt mot enskilda människor.

Vad borde man göra för att slippa att girighet och spekulation sker i sådan omfattning som skett nu?

När det går upp vill ingen att staten ska blanda sig i eller att det införs regler för begränsa orimlig girighet, när det går ner ropar alla på staten ska komma och hjälpa, men staten kan inte hjälpa så mycket när de fiktiva beloppen skenat iväg så enormt.

Jag tycker att staten ska äga banken och där ska finnas regler som strikt förbjuder spekulation. Jag tycker också att där ska finnas regler som gör att man finner det meningslöst att spekulera i bostäder. T ex att man får betala rejäl skatt på just bostadsvinster. Då slipper vi att en bostad är värd 100.000 kr år 0 och sedan 4,5 miljoner år 10.

Detta är ganska enkelt att genomföra.

Aktiespekulationer då? Fördelen med aktier har varit att man kunnat frigöra kapital till företagens verksamheter. De som varit skickliga i att marknadsföra sitt företag har ökat värdet på sina aktier och därigenom fått tillgång till stort kapital att investera till sitt företag. Bra på det sättet. Mindre bra är den tydliga överspekulationen som sker. Värdet på många aktier motsvarar inte alls företagets verksamhet och egenskapade vinster. Många ggr när aktierna ökar i värde är det som rent spekulationsobjekt i kombination med ett följa john-beteende. Framgång skapar framgång.  Industrier som är etablerade sedan många år har svårt att skapa denna aktieuppgång. Jämför t ex Google med Volvo. Aktier gynnar därför främst nya verksamheter.

Jag tycker att man borde omforma aktiernas värde och återknyta detta till företagens reella värde enligt bokföringsprinciper där aktieägarna får en del utav vinsten i aktieutdelning. Med det menar jag att man tar bort möjligheten att trissa upp värdet genom ren spekulation. Aktier borde vara mer en ägarform. Aktier borde prissättas av en oberoende organisation som helt enkelt värdesätter företaget och därmed aktiens pris. Spekulanterna kan givetvis köpa aktier och hoppas på att företaget går så bra att dess värde ökar och dess vinster likaså och den vägen få se sina aktier öka i värde och få ta del utav företagens vinster.

Företagsledningarna som idag med sin girighet närmast liknas vid företagsplundrare när de begär sina miljonlöner skyhögt över alla andra skulle genom regleringar få en fastställd ersättning utifrån företagets ekonomiska förutsättningar och dels få sina löner reglerade av en oberoende instans som tydliga och rättvisa regler. Som det är idag råder alltför mycket kompistjänster vad gäller lönesättningar.

Jag vet att alla vill bli rika, men hur man än vrider och vänder på det så är majoriteten av människorna i mitten. Allt vi egentligen behöver är en grundtrygghet. Bostad, jobb och en ekonomi som låter oss leva ett tryggt och bra liv. Det gör man inte om man tvingas låna 2-3 miljoner för att kunna bo överhuvudtaget. Man blir totalt utlämnad till de som spelar med pengar.