En tokers tankar..

Det är inga uppmuntrande signaler från USA numera som det faktiskt var en kort period då Obama fick fritt fram att tala om visioner och förändringar. Nu är dem allihopa djupt rotade i en ekonomiskt kris och det uppstår en lite märklig situation med inte bara en president utan TRE presidenter.

McCain verkar göra lite som han själv vill. Det är ytterst märkligt att ställa in sin valkampanj för att istället enbart fokusera på delta i den ekonomiska krisen. Obama har faktiskt helt rätt i att de ska hinna med båda delarna. Det är ännu viktigare nu att amerikanerna väljer en president utifrån att de vet vad han står för.

Det blir så uppenbart att McCain inte vill möta Obama för han vet att han är chanslös i debatter, McCain är mer den som gillar att visa handlingskraft genom praktiska saker. Ganska lik Bush på det sättet som inte heller skulle vinna någon politisk debatt.

I sverige ser vi väldigt tydligt att McCain och Palin är extrema både militärt, religiöst och kapitalistiskt sett. Jag läser vad amerikanarna själva säger och de är tydligt uppdelade i två läger, som alltid. Det som skrämmer mig är att även om vi tycker Palin är helt inkompetent att bli president, så röstar amerikanerna inte på kompetens utan på sympati och känsla utav tycka likadant. I mina ögon är McCain och Palin tillsammans etter värre än Bush som ju står för det absolut värsta i presidentväg i USA’s historia, men jag är rädd för att detta är vad amerikanerna vill ha. Tänk er en djupt religiös vapenbeväpnad hockeymamma mot muslimerna som stöd till en amerikansk krigshjälte som bombade civila i Vietnam och som totalvägrar att förlora kriget i Irak/Afganistan och som är beredda att med krigsmakt lösa framtida problem såsom Bush gjorde.

Både McCain och Palin är fixare, som utövar sin makt i sina egna privata syften. McCain är redan känd för att vara en outsider och visar även nu i den ekonomiska krisen att han går sina egna vägar och försöker fixa saker ”vid sidan om” den demokratiska processen. Perfekt ledare för CIA/FBI och militären som inte gillar demokratins sega beslutsprocess. McCain kommer inte sitta länge förrän han är i konflikt med kongressen.

Palin har ingen erfarenhet alls och har redan visat att hon i personliga konflikter och i sitt dagliga arbete inte kan skilja på privatliv och arbete. Hon gör misstag hela tiden som vore förskräckliga om en president gjorde. Tänk er att hon blir president och ska styra USA, vilket ju är ganska sannolikt med tanke på McCains höga ålder. Hon är ingen viljesvag kvinna som passar som en marionettdocka utan kommer vilja styra och ställa, trots sin uppenbara bristande kunskaper om hur världen fungerar.

Jag tror inte jag vill uppleva den framtid som blir med McCain och Palin som presidenter. Som amerikaner själva säger:

”seriously evryone thinks this shit is funny but if any other americans are reading this be reminded that republicans illegally stole the first election and then voted the asshole in the second time so do you really think theyll stop b/c of palin? and do you really think mccain has 4 years left? THE BITCH IS GOING TO BE PRESIDENT AND FACE THE REST OF THE WORLD S A REPRESENTATIVE OF AMERICA WTF!!! THIS SHIT IS SERIOUS WE AR ABSOLUTELY FUCKED!!!”

Obama, han står faktiskt för något nytt. Han har ett positivt symbolvärde. Han är svart amerikan, han fungerar i flera läger. Han kan möta världen utan att automatiskt se dem som hedningar, fiender. Obama resonerar vettigt även om jag själv inte håller med honom i allt, så håller sig inte Obama till ytterligheterna såsom McCain och Palin gör. Men framförallt så har Obama en förmåga att se positivt på världen, att lyfta blicken lite uppåt och agera som en visionär. Man förstår att han vill lyssna och kanske förhandla fram lösningar som passar båda parter, inte hota och dra fram skjutjärnet såsom Bush gör.

Obama har valt en gammal räv, något tvivelaktigt, men ändå en erfaren och duglig som vicepresident. Han kommer inte att stjäla någon uppmärksamhet från Obama. Verkar vara mer som en byråkrat och typiskt är väl också att jag inte kan hans namn. Obama har tydligt valt en person som kan verka som stöd, t o m som president om han skulle dö, men sålänge Obama är president så är all uppmärksamhet på honom.

Jag vet inte om jag har något förtroende för Obama, men han är mer förhoppningsfull att världen förändras till det bättre jämfört med den förskräckliga tiden vi haft med Bush.

Det är så tydligt att för många är finansmarknaden ett enda stort spel såsom Tips och Lotto. Man spekulerar och försöker att VINNA pengar till sig själv på tusen olika sätt. De som har mycket pengar riskkalkylerar och spekulerar utan minsta tanke på konsekvenserna utav sitt handlande.

Smaka på den här:

Jag har mycket pengar. Bostäderna går upp i pris eftersom räntan är låg. Jag lånar ut massa pengar till folk som egentligen inte har råd köpa sin bostad för flera miljoner. Jag ger dem stora lån med bostaden i säkerhet. De är trygga i förvissningen om att deras bostad ständigt ökar i pris.

Ok, det här risktagandet vill jag egentligen inte ta. Bostaden kan gå ner i pris och då förlorar jag pengar. Finns det något sätt få någon annan idiot ta risken medan jag fortfarande tjänar grova pengar på det här?

Ah, jag gör ett paket utav det här. Bostäderna går upp i pris så mycket att folk kommer tjäna grova pengar på det hur man än… vrider.. och …. vänder på det… klarar de fattiga inte av betala lånen när det är dags att amortera eller får höjda räntor finns där en värdefull bostad som gått upp i pris = vinst!!!

Men titta där! Massor av idioter som vill köpa mina paket bara för att de sett jag tjänar grova pengar själv. Då tar inte jag någon som helst risk här utan tjänar helt riskfritt grova pengar. Jag gör såhär med mina pengar, jag lånar ut dem till ännu fler fattiga och med bostaden som ju bara blir alltmer värdefull och gör SÄKERVINSTPAKET utav detta som jag kan sälja till andra så de tar risken ifall bostaden sjunker i värde och låntagaren inte klarar lånet längre. Fy fan va bra jag får maximal vinst här på kort tid utan eget risktagande överhuvudtaget.

Stackars satar när detta pyramidspel rasar ihop, men skitsamma jag har ju tjänat grova pengar på vägen… och de är ändå idioter som inte fattar någonting hur ekonomi funkar och att man har full kontroll över vad som händer när man har rätt kontakter och kan snacka med de som bestämmer.

Undra hur jag kan tjäna pengar när allt rasar ihop? Ah, blankning ser lukrativt ut… tack för att man får göra sådär också.

Skit va bra att vi lyckades avreglera hela finansmarknaden så den får sköta sig själv utan regler och etik. Åh, jag fick ett erbjudande om att bli vd för företaget XXX för jag är så duktig på tjäna pengar. Okey, men då ska jag ha minst en miljard i bonus varje år + att om jag får sparken ska jag få ytterligare en miljard. Om jag väljer att avgå själv inom ett år ska jag ha 2 miljarder för det. Det motsvarar bara 20% av företagets möjliga vinst så är helt rättvist. Jag börjar med att sparka 15.000 anställda så vi slipper betala löner, visserligen undergräver jag företagets förmåga att tjäna pengar i framtiden, men det ger en kortsiktig vinst som borde locka aktiespekulanter att driva upp aktiekursen ännu mera.

Det fixar min kompis åt mig så ger jag samma förmåner till honom i bolaget YYY där jag äger en stor del utav aktierna och har inflytande. Hjälpte ju ekonomichefen där förut med få 400 miljoner i aktieoptioner häromåret för att han förtjänade det när han köpte mina paket för 2 miljarder. Ändå företaget YYY som betalar alltihopa. I gengäld för hjälpen kan han ännu en gång få köpa ännu fler högvinstpaket utav mig för de miljarder som företaget YYY redan fått in när de utlokaliserade arbetsuppgifterna till låglöneland. Ger honom chans höja sin lön till 800 miljoner när vi ändå håller på.

Oj, har fått information här om att företaget KKK alldeles strax blir klara med en stor affär som kommer att ge massa pengar. Jag köper aktier där för 10 miljarder och säljer dem sen om en vecka när nyheten når ut till alla övriga spekulanter. Det bör ge en vinst på en miljard sådär på ett bräde! Haha, det är otroligt bra förtjänst med tanke på att företaget själva kommer göra 800 miljoner i vinst på den affären.

Fattar inte att det finns så många idioter i världen, men gud va lätt tjäna pengar på pengar! Alla är så giriga och vill också vara med tjäna grova pengar på ingenting så trycket uppåt är enormt på allt som går att spekulera på.

Igår tisdag den 23:e september var jordens sk ”Earth overshoot day”, den dagen då mänskligheten konsumerat allt som jorden producerar under ett år. Resten av året kommer vi att tära på reserverna.

Sedan 1987 har utvecklingen gått rasande fort och gått från en liten överkonsumtion till en rejäl överkonsumtion med hela 140%.

Jag känner inte alls till hur man räknar fram det här och kan inte bedöma hur alarmerande situationen är, men en sak ser jag och finner mycket oroande.

Enligt Global footprint network så har den kritiska dagen flyttats från slutet på november till mitten på september på bara 10 år. Hastigheten ökar och skulle detta stämma så lär vi redan till 2010 se att den kritiska dagen infaller i mitten på sommaren (min egen slutsats utifrån kurvan som visas).

Vad innebär det då att tära på reservarna?

Har ingen större aning, men t ex om vi säger att där finns 100 miljoner valar. Vi behöver 10 miljoner för att producera för vår konsumtion. Valarna själva föder 5 miljoner ungar. Efter ett år finns där 95 miljoner valar. Samtidigt till året därefter ÖKAR vi vår konsumtion (det är det som kallas för tillväxt). Vi dödar nu 15 miljoner valar. Valarna själva föder bara 3 miljoner ungar. Vi har nu 83 miljoner valar efter två år.

Konsumtionen ökar ytterligare och vi behöver nu 20 miljoner valar. Men nu börjar det bli lite svårt hitta dem så samhället utvecklas genom uppfinna nya sökverktyg så vi snabbare hittar dem. Kallas teknikutveckling.

Vi får våra 20 miljoner valar och valarna föder nu 2 miljoner ungar. Vi har nu 65 miljoner valar. Fortfarande väldigt många eller hur?

Å så var det nytt år…..

Iallafall, är detta bullshit så behöver vi inte bry oss. Man kan ju fråga sig hur pass stora jordens reserver är egentligen. Om vi t ex antar att där finns 1 miljard valar istället för 65 miljoner, så räcker dem ju ett antal år till även om vi överkonsumerar och dödar fler valar än det föds valungar, eller hur? Finns t o m ytterligare utrymme för konsumtionsökningar isåfall.

Så den intressanta frågan är om vi bara förstör för kommande generationer eller om vi t o m förstör för oss själva?

Många är det nu som noterar att Aftonbladet och Expressen håller en allt sämre journalistisk standard. Förr i tiden blev man upprörd om det fanns faktafel i artiklarna, numera handlar det mest om att artiklarna med avsikt är vinklade och på långa vägar inte återger sanningen. Speciellt mellan rubrik och innehåll. Även att artiklarna har så låg standard och håller sig till ämnen som alltför ofta lätt hamnar i kategorin ”skvaller och sex”.

Att Aftonbladet och Expressen numera står för ren lögn är ganska accepterat ute hos gemene man, frågan är då varför folk ännu ens läser tidningarna? Trots allt får vi ju vad vi förtjänar. Är det så att skvallerpressen får 100.000 läsare medan mer seriösa tidningar får 10.000 läsare är det ganska uppenbart i dagens kommersiella samhälle vad vi får för tidningar och vad journalisterna strävar efter att skriva om.

Men det är också ganska uppenbart att man blir trött och utleds på läsa tidningen. Det är som hela världen nu kretsar kring katastrofrubriker ständigt och jämt eller kring totalt meningslösa detaljer ifrån skvallervärlden som verkar handla om samma 100 kändisar hela tiden.

En sida handlar om något seriöst ämne om t ex hur illa unga tjejer far utav skönhetsidealen och på samma sida är det fullproppat med undergörande bantningstips där man kan bli av med 10 kg på två veckor.

Vad handlar allt om egentligen? Man skriver ofta om precis samma saker gång på gång och det känns så väldigt verklighetsfrämmande. En dingdingvärld stuket är det. Man lyfter inte fram något vanligt utan allt ska vara extremt vinklat och katastrofalt/snaskigt. Det är ganska uppenbart att när det väl är en riktig nyhet så saknar dagspressen idag ord eftersom de förbrukat dem på småfuttiga saker. Du kan läsa en helsida om Britney Spear senaste festkväll och sen en halvspalt om antalet döda i någon diskotekbrand som dödar 50 människor. Såhär är det gång på gång och varje människa i världen vet tio gånger mer om Britney Spear än vad de gör om sina egna föräldrar.

Likadant så har man skrivit miljoner spaltkilometer om terroristattacker och nämner med något hundratal ord att 60 miljoner pakistaner aktivt genom namnunderskrifter tagit avstånd från terrorism. Det är så uppenbart att om så många miljoner pakistanier är emot terrorism så har tidningarna tydligt visat att de inte alls brytt sig om att ta reda på vad folk i respektive land egentligen tycker om alla händelserna.

Men återigen, bättre än såhär är vi inte och det är inte alls konstigt om världen ser konstig ut när våra egna intressen är som de är.

Man blir så trött på skiten, stänger av tv, slutar köpa tidningen och gör allt för att slippa de påträngande annonsreklamerna som maler på om och om igen.

I många år har Tamilgerillan kämpat mot regeringen i Sri Lanka. Orsaken till kriget sägs vara diskriminerande lagar som stiftades efter självständigheten från britterna 1948. Sannolikt i samma veva som Indien fick sin självständighet. När britterna regerade anses de ha favoriserat minoritetsgruppen Tamilerna och därför favoriserades majoritetsgruppen singaleser efter maktbytet. Hur denna favorisering såg ut i praktiken har jag ingen aning om.

Givetvis uppskattades det inte utav tamilerna att knuffas undan från makt och inflytande. De protesterade och gjorde detta med fredliga och politiska medel fram till 1981. Då instiftades en lag som förbjöd tamilerna att argumentera för en delning av landet. Tamilska partiet lämnade parlamentet och därefter gled kampen om självständighet till en våldets spiral där ingen nåd visas.

Denna bakgrund och varför kriget pågår är det svårt att få fram i massmedias bevakning som ju ytligt oftast bara handlar om att rapportera att si och så många har blivit dödade. Men vi kan konstatera att konflikten är oförsonlig och att resonemanget från Sri Lankas regering verkar vara krig intill utrotning. Olika uttalanden som gjorts tyder på det.

T ex så har Sri Lankas regering ”lärt sig” utav USA:s misstag i Irak. USA tog en snabb seger på bara några veckor, men allt som hände egentligen var att stora delar av Iraks soldater bytte krigsform till terrorism istället för att möta deras vida överlägsna trupper ute på slagfältet och möta en säker död.

Sri Lanka för därför ett långsamt utrotningskrig där man inte siktar på snabba segrar utan på grundliga attacker där soldaterna i tamilernas arme stupar och dör en efter en. När segern är uppnådd är tanken att där ska inte finnas någon tamilsk arme som lägger ner vapnen och sen tar upp kampen igen.

Även andra uttalanden tyder på det. Man uttrycker öppet en oro för att aldrig få slut på de blodiga striderna och att även om man vinner en seger nu inom snar framtid så kommer överlevande att fly undan för att sedan i lönndom spränga bomber för att återigen få upp frågan om Sri Lankas delning på dagordningen.

Grundproblemet är här att tanken finns, viljan finns och ett folk finns som vill ha egen självständighet. Varenda land har liknande problem. Vi hör ibland skåningar och norrlänningar skojsamt prata om självständighet ifrån Sverige. Överallt där det finns maktstrukturer där någon bestämmer över någon annan så kommer tanken att finnas där. Vid orättvisa uppstår konflikter som ytterligare när på tanken och när konflikterna når höjder som enskilda människor inte accepterar så provocerar man varandra till handlingar som var otänkbara från början. I olyckliga fall uppstår blodiga konflikter, såsom i Sri Lanka och på så många andra ställen i världen. Oftast är grundorsaken att inblandade människor ej kunde eller ville se några lösningar som alla parter kunde acceptera. Det är svårt. En del människor vill verkligen ha mer än vad som egentligen är rimligt, det är det som kallas maktkamp och girighet. Lägg dessutom in hat och vrede som skapas under stridens gång och en svår fråga, typ delning av ett land, så har du underlaget för blodiga konflikter.

Vilken sida ska egentligen vinna? Rent reflektmässigt så tror jag de flesta protesterar mot att ett land delas. Lösningen är sällan så enkel att på den sidan gatan bor enbart det folket och på andra sidan gatan bor det folket. För fotfolket kommer alltid finna sig vara majoritet/minoritet oavsett hur landet delas upp. Önskemålet dela upp handlar mer om vem som har makten. Det betyder frågan egentligen handlar om inflytande, möjlighet att påverka sin egen situation och hur man blir bemött. Länder som håller ihop gör ingen skillnad på varifrån landet man kommer, gör ingen skillnad på vilken religion eller ickereligion man har, gör ingen skillnad på fattig och rik, gör ingen skillnad på hudfärg och heller inte på vilket språk man talar.

I praktiken är det en dröm som man oftast inte klarar av ens på enskild nivå. Vi alla människor har en inneboende dröm och önskan om att vara bättre än andra, ha mer än andra, vara mer framgångsrika, ha fördelar gentemot andra. Ett av de bästa sätten skaffa sig en sådan värld är att gruppera sig, samarbeta och då även automatiskt utesluta andra. Den som är starkast vinner och kan utnyttja andra till sin fördel.

Striderna på Sri Lanka visar upp hela denna problematiken ganska tydligt och enda långvariga lösningen, enligt min åsikt, är att bygga upp ett samhälle där det inte spelar någon roll vilken grupp man tillhör. Klarar man inte detta får man leva med konflikter eller ve och fasa utrota/förtrycka en utav grupperna så den gruppen inte ens har en möjlighet att protestera mot orättvisor.

I den svenska debatten pågår förnärvarande diskussioner och förslag till ny lagstiftning för att ge en mer trovärdig hantering utav grova brottslingar som blivit dömda. Såsom det ser ut idag kan en mördare dömas antingen till fängelse eller till psykiskt vård. Båda alternativen har sina brister som gör att vanligt folk tappar förtroendet för rättväsendet.

De som döms till fängelse för grova brott som t ex mord, får som regel sitta i fängelse så många år som ryms på ena handens fingrar, med vissa få undantag. Detta sticker i ögonen då det ändå handlar om att en människa inte fick chansen leva klart sina 20-80 år och allt vad detta brott och även andra brott innebär i grymhet.

För de som döms till psykiskt vård har vi allmänheten blivit väldigt konfunderade. Strafflängden i tid varierar oerhört och beror på hur psyket är beskaffat hos brottslingen. En eller flera läkare avgör om människan är tillräckligt frisk igen för att släppas ut i samhället.

Oavsett strafform så har nuvarande lagstiftning en gemensam sak. Man vill göra strafftiden så kort som möjligt. Detta sticker lite i ögonen när det gäller brottslingar som upplevs som hotfulla och riskerar upprepa sina brott. Givetvis är det en svår fråga veta vilka som utför nya brott och vilka som inte gör det.

Till den nya lagstiftningen som ligger som förslag vill man ta bort delar eller hela den psykiska vården, med hänvisning till rymningar, oklarheter om vården egentligen hjälper, oklarheter hur länge man blir kvar inom psykiskt vård etc.

För oss i allmänheten har det alltid varit svårt att greppa vad psykiskt vård är egentligen. Själva när vi kommer till doktor är det antingen samtal eller piller som gäller. Vi är med på att detta kan utföras inom fängelsets ramar och erbjudas ALLA brottslingar, ty något ÄR ju fel när man utfört ett grovt brott och givetvis är det för alla brottslingar också en stor psykiskt press med både brott och straff.

Vad jag dock alltid själv har haft svårt för att förstå är straffriheten som man i många sammanhang vill ge psykiskt otillräkneliga. Det är något som rimmar lite konstigt här. Om man är psykiskt förvirrad, ej tillräknelig och ej kan ta ansvar för sina handlingar. Är man då inte en fara för sin omgivning?

För okey, de ska inte straffas för något de inte kan ta ansvar för. Men…

Men ska de springa runt på egen hand? Alla människor vill ha trygghet och kunna lita på varandra i vardagen och här möts inte allmänhetens önskemål. Trygghet för många människor måste alltid ha högre prioritet än att en enskild människa ska få göra brottsliga saker utan behöva ta ansvar. Jag tror att många kommer bli upprörda för varje dom som innebär att någon frias och kan gå vidare utan ta ansvar/straff för sina handlingar som skadat andra människor.

Det är redan nog nu med alla svårigheter att bevisa att någon utfört den brottsliga handlingen, att få polisen att överhuvudtaget besvära sig med att göra en värdig utredning, att man som offer möts med mer misstänklighet än brottslingen och att man som offer glöms bort alltmedan den dömda brottslingen i alla sammanhang står i uppmärksamhetens lyse.

Lagstiftningen borde vara rak och enkel. Fängelse med eller utan psykiskt vård, fler antal straffår för grova brott och att brottsoffer får en rejäl ersättning och gratis vård för att få chansen fortsätta sitt liv (om de lever än).

Sen borde det även efter strafftiden finnas en mekanism för omprövning. Jag syftar här på att vissa personer är fullblodiga brottslingar som är en uppenbar fara för allmänheten. Dessa ska inte släppas ut helt enkelt om man inte kan garantera att dem ej utför nya grova brott.

Grundregeln för hela lagstiftningen borde ses utifrån offrens och allmänhetens synvinkel. Kravet om att leva i trygghet. Brottslingen får stå sitt kast för alla sina gärningar och i extremfallet kan det innebära livstidsfängelse.